MiniZillen

Idag när vi var på "lära-känna-varandra"-dagen med jobbet så fick vi bland annat en uppgift att anonymt skriva ett eller ett par ord om varje person i vår personalstyrka på soc, det gällde alla..inkluderat de på utförarsidan, receptionisten, behandlingsgruppen, cheferna, ekonomigruppen, flykting, familjerätten, case managern, budgetrådgivaren...tror inte jag har glömt någon.

Jag blev så glad över min lista, så jag tänkte dela med mig av den...delvis för att jag vill "bevara" den samtidigt som den kanske ger er en annan bild av mig än ni redan har.

Jupps...när jag tränade som värst på den dödsfördömda steppern (hatar den innerligt, men älskar den samtidigt..jag vet, vi har ett märkligt förhållande) så tittade jag samtidigt på Biggest Loser UK. Tänkte liksom...att hur skit jag än mår så behöver jag inte träna så stenhårt som dem, och jag tvingas inte att vara isolerad från familj och vänner...Det blev i alla fall 40 minuter svettandes och pustandes på stepmaskinen.

Men! Va taggad man blir!!!En bild på min favorit. Vet ännu inte vem som vinner, men jag hejjar på Jodie!

Nu är det nya tag som gäller...hur många gånger har jag inte sagt det?

Nu känner jag mig mycket bättre med förkylningen och hostan. Var och tränade med PT:n idag. Även om vi tog det lite lugnare än vanligt. Men tror att det var bra...Det behövdes nog.

Nu ska jag i alla fall -på order av PT:n- köpa multivitaminer. Och sedan ska jag få lite mer tips via mail då, för hon hade glömt min matdagbok på sitt andra jobb.. så kan det vara.


Så nu kör vi tjejer..den här sommaren då jäklar!!!

Vill ha!!!! Men ack så dyrt! Någon som har en sådan här Marilyn-klänning...? Det är egentligen en kjol med två långa tygstycken som man kan binda på olika sätt för att få olika typer av klänningar..
















































Det är alltså flera klänningar i en! Kanon jue! Vet inte vilken färg jag vill ha än.. Plus..att den är rätt dyr och man måste beställa den från USA...Hm...några fler som blev sugna? ;)

 

Det är just så det är, inte mycket som händer för utom att jag fortfarande har feber...fortfarande ont i huvudet, fortfarande ont i halsen och fortfarande rastlös..

Är i stort behov av uppmuntran och vill verkligen börja träna så att vikten snart ger med sig!

Nästa veckas delmål i projekt "Förbättra mitt liv".. Är att börja rensa ut garderoben!

Faktum är att jag äger två fulla garderober och en hel byrå full med kläder. Kläder som är urtvättade, kläder som jag aldrig använder, kläder som jag älskar, kläder som jag använder...

Det behövs en helrensning. Tror att det kan vara nyttigt!

Liksom en nytändning!

Något att unna mig! Att bara ha fina kläder hemma, att inte få ångest när jag ska välja kläder!

Är det omöjligt för mig att gå ner i vikt?

Jag börjar tro det. Känner ingen lust inför någonting just nu.

Hundvakten som vi skulle ha i sommar har just avblåst allt...så nu är det panik å hitta en ny innan min sambo flyttar ut på söndag.

Känner mig ändå upplyft över att annat i mitt liv verkar falla på plats. Tänker på skolan och jobbet. Har även kommit fram nya jobb på arbetsförmedlingen som jag ska söka till i höst också.

Vore så jäkla kul om jag nu kunde ta tag i vikten när jag å vovven bor ensamma. Då borde jag ha all tid i världen, och vem bryr sig om allt inte är tipp topp hemma? Jag kan städa en annan dag? NU behöver jag bry mig om mig, jag sa faktiskt att år 2010 skulle vara MITT ÅR! Jag ska INTE svika mig själv! Jag ska inte låta vikten förstöra för mig, så som jag har gjort tidigare i mitt liv!!!! Jag tänker inte bli en bitter dam som skyller alla sina problem på vikten! NEJ, nu är det allvar! Om det så är det sista jag gör! Och om det så är att jag får göra ALLT jobb själv, utan stöttning..så får det väl gå då! Jag tänker inte ge upp!!!! NU börjar det!!! NU!

Jag vet inte varifrån all denna positiva energi kommer ifrån. Tror att det kanske har med det faktum att jag fick så mycket stöttning av er i helgen, det betydde mycket.

Har den senaste tiden kännt mig lite less på den "vanliga" träningen jag utför...alltså inte den med PT:n, på något konstigt sätt är det alltid roligt även om vi varvar mellan tre-fyra maskiner...det är imponerande hur mycket hon kan komma på att göra på så få maskiner! å andra sidan är det väl därför hon är just PT och att inte jag är det..det jag tycker har vart segt är den vardagliga träningen, den jag utför själv så att säga. Idag kom det hem två stycken dvd:er som jag beställt från CDON.com Försök och gissa vilka två dvd:er som jag syftar på...:P
Tänkte att dessa två dvd:er kanske kan göra så att jag får en nytändning. Nu ikväll, innan jag går å lägger mig tänkte jag testa en av dem. Vet inte vilken än, och vet inte om jag orkar med hela (lång dag på jobbet) men ska försöka..om inte annat så blir det nog hela i helgen i alla fall. Vet att det är några bloggerskor som jag följer som också tränar hemma. Vad är det för typ av träning ni tränar? I Marsutmaningen så var ju en del att testa två nya pass. Min ambition är att ha testat två nya pass denna vecka...! Håll tummarna! ;)

Stolthet:
Jag klarade gårdagen! Med lite hjälp av motion. Med lite hjälp av min hund. Med lite hjälp av er. Med massor av hjälp av min envishet. Fasen vad jag är stolt över mig själv idag! Och jag skäms inte ett dugg för att säga det! Inte alls. Jag är mäkta stolt! Nu tar jag nya tag och går in i en ny vecka med vetskapen att JAG KAN. Det var länge sedan jag hade ett sådant sug som visade sig igår. Men jag är så glad i dag att jag klarade det. Så jäkla glad! Det är skönt att känna att jag numera har någorlunda kontroll över mitt ätande, även om det är svårt. Idag är jag mer än någonsin säker på att jag kommer att lyckas. Det krävs dock att jag klarar av att stå emot vad min kropp säger åt mig ibland. Jag måste lyssna på vad min kropp säger när jag inte hetsäter. Inse hur bra jag mår. Hur fantastiskt det är att inte bli anfådd i trapporna, att inte gå upp i vikt, att ha jeans som passar...allt detta kommer vara en del av min vardag...bara jag fortsätter så som jag gör nu. Även om det tar tid..så kommer jag lyckas!!!

Fördom:
Jag har aldrig läst Stolthet och fördom. Har däremot sett den på någon sådan där TV-serie från BBC. Vill verkligen rekommendera en underbar serie som jag och min mor såg på som bygger på just Stolthet och fördom. Dock är denna lite mer fantasy, då den handlar om en tjej som lever på 2000-talet och som ramlar in i boken Stolthet och fördom. Riktigt rolig, riktigt bra!

Så roligt att upptäcka i fikarummet på jobbet att folk har med sig nyttiga alternativ till den klassiska fikan. Förmiddagsfikat på jobbet går i nyttighetens spår...de flesta tar en frukt eller en riskaka. Och på det kaffe eller te..eller vatten. Det var inspirerande att se att det inte bara äts fikabröd, som det varit på mina tidigare arbetsplatser!

Min personliga favorit, som jag själv äter på fikat är blodapelsin! (lånade denna bild av http://sotasaker.files.wordpress.com/2010/01/blodapelsin1.jpg)

Vad äter ni till fikat/mellanmål? Kom på att jag kanske borde variera mig lite? ;)
Några förslag?

Dessa två var fd modeller...sedan blev de tjocka. Sedan var de med i Biggest Loser..och se hur de ser ut nu! Inspirerande, eller hur?

Vet inte riktigt hur...eller vad...men NÅGOT måste göras...kanske något mer än att träna med PT:n oftare.
Jag vet inte, hur har ni lyckats?

Tack!

Så..
Jag har beslutat att försöka träna med min PT två gånger i veckan. Kanske är det detta som jag behöver för att orka fortsätta??? Jag har även funderat på att gå med i Viktväktarna...men jag vet inte. Jag har så svårt med att hela tiden väga och mäta maten. Det känns så jobbigt på något sätt. Och sedan det faktum att man i början inte bara kan kolla i skafferiet eller frysen och säga...Hm..idag är jag sugen på detta.

Fattar ni vad jag menar?

Så vad händer hos er? Det har varit lite segt med kommentarer! :( Trist!
I morgon är det vägdag. Plus att jag ska på arbetsintervju..! Läskigt. Men ack så spännande! Och vad gäller vikten så hoppas jag på att jag äntligen kommer ner till 96, något. Håll tummarna!

Och som vanligt lite Biggest Loser inspiration ;)

Tack för all uppmuntran!

I dag firar jag och sambon 2 år. Så vi ska ut å äta i kväll och vara hundfria.
I morgon ska jag träffa min PT, ska fråga henne om vi kan börja träffas oftare. Kanske är det d jag behöver?



En liten peppbild på Aubrey från Biggest Loser US.
Behöver mycket pepp nu..har sträckt mig i vaden..men det blir lite längre och fler hundpromenader än vanligt istället för annan träning!

På något sätt känns det som om jag de senaste veckorna har haft vägdag varannan torsdag istället för varje. Varför vet jag ej, men ska försöka fortsätta i den stilen...känns lite mer peppande så att säga!

Just det, jag har fått en till award, av ytterligare en av mina favoritbloggar Jossisviktresa.

Jag har börjat med att motionera till "Jillians 30 days shred"..än så länge har jag bara gjort två dagar. Nu har jag ont som fasen i vaden, så tar en vilodag..men i morgon kör jag igen.
Under tiden tänkte jag lägga upp en bild som kan inspirera lite ;) Håll tillgodo!

Så...har jag sagt att jag är ett stort fan av Biggest Loser Australia? Det är helt klart den bästa serien ever.
Varför är den bättre än den amerikanska? Tja, de är inte amerikaner..med allt vad det innebär. Man får också se mycket mer av vardagen, både bra och dåliga dagar...Sedan är det tränarna som jag gillar mest. De australiensiska tränarnas inställning är att man KAN ha kul och gå ner i vikt. Man kan klättra i berg, spela basket, simma, boxas osv...allt behöver inte ske på gymmet och det gillar jag mucho!

Denna bild är dock av en av mina favoritdeltagare i Biggest loser US..den äldsta deltagaren, han mådde riktigt dåligt första tiden..men mår nu mycket bättre, sådan inspiration!!!

Lycka är att läsa alla Era kommentarer och känna att jag är på rätt väg!

Lycka är att veta att jag har bestämt mig. Så i dag bestämde jag mig officiellt (jag berättade för min sambo om min plan). Jag ska lyckas med viktnedgången UTAN att vara EXTREM med min diet. Och som många av er sa..jag ska ibland göra avsteg från min hälsosamma kost..och INTE förbjuda något, men jag ska däremot begränsa mitt intag av vissa saker. Jag tror att det är bästa sättet för min del, alla behöver inte hålla med mig..bara acceptera att det är mitt val. Jag ska testa, fungerar det inte..så får jag väl testa något annat.

I dag när jag var ute på första långpromenaden på ca två veckor (har ju vart rejält förkyld med feber å hela skiten...) insåg jag att jag är mer lycklig nu än vad jag någonsin tidigare varit i mitt liv.
Trots att det för många (-läs "vissa släktingar"-) kan se ut som om jag borde vara mer ledsen än någonsin....jag är arbetslös, skolan krånglar så jag inte får ut min examen, jag är fet och har ingen inkomst...

Själv ser jag på mitt liv så här:
Jag har en underbar sambo som stöttar mig i allt jag gör. Han investerar i en PT för att träna mig, sambon säger att det är hans alla hjärtans dag-present till mig (fast för tidig)...han klagar inte över att vi ändrar matvanor bara för att JAG behöver det.
Jag har en underbar hund. En hund som för ett år sedan inte klarade av att möta främlingar eller hundar utan att gå till attack. En hund som skulle avlivas, men som vi vägrade att ge upp om..och som tack..ett år senare är en underbar hund..mer arbete krävs, men nu kan man gå på promenader utan att skämmas (eller att ramla för att han drar så hårt i kopplet).

Dagens peppningsbild ;)
Det är på Adro, första vinnaren i Biggest Loser Australia. En serie jag ÄLSKAR. Tydligen är den också "bättre" än den amerikanska, då fler fortsätter sitt nyttiga liv EFTER de varit med i serien. Till skillnad från de i USA...som de flesta går upp vikten igen!

Jag har ett underbart liv. Jag har äntligen bestämt mig för att inte acceptera min vikt och att göra någonting åt den! Det här året -2010- är vårt år!

Japps...det kanske låter väldigt illa...men jag ska säga det i alla fall!


När ni läser mina inlägg så kanske ni finner mig otacksam, då jag hela tiden tycks klaga över att jag inte går ner i vikt tillräckligt snabbt. Det är nu lite mer än 10 veckor sedan jag för sista gången i mitt liv lovar mig själv att "Nu är det sista gången"...

Jag har alltid varit känslig för mat, med detta menar jag att läkare konstaterade tidigt (när jag var en liten minibäbis) att mamma var tvungen att kontrollera extra noga vad jag fick i mig då jag tydligen hade väldigt lätt att lägga på mig. Jag har alltid varit överviktig. När jag började i skolan blev jag mobbad, rätt så rejält..så jag tröståt mer och började snart hetsäta...jag blev mobbad på riktigt hemska sätt, inget jag tänker gå närmre in på här då det tog upp en så stor del av mitt liv och har förstört så mycket. Det pågick i 12 år. Och jag har i cirka tre års tid försökt bearbeta allt detta...Nästan helt slutat med hetsätning och tröstätning. Jag har arbetat mycket med det mentala för att sluta att hela tiden tänka på min vikt. Och att hela tiden tro att när folk viskar, så viskar de elakheter om mig..det tar på krafterna! Det har tagit tid att faktiskt lära mig själv att älska MIG. Oavsett om jag är 50 kilos överviktig eller inte.

 

Det har tagit enormt mycket mentalkraft för mig att ännu en gång försöka gå ner i vikt. Nu när jag har beslutat mig att detta är "nu eller aldrig" så har jag blivit rejält besviken över att vikten inte försvinner snabbare. Nu när jag verkligen, helhjärtat försöker! Så fruktansvärt irriterande! Känner mig besviken på mig själv. Ändå är jag mer taggad än någonsin. För att hålla humöret och motivationen uppe måste jag göra något för att "belöna" mig själv. Och denna gång göra det utan att det handlar om mat...

Idag använde jag en av ansiktsmaskerna på bilden ovan. Så jäkla underbart att skämma bort sig själv. Speciellt när man är lite småsjuk, vilket jag fortfarande är. Dock börjar jag gå mot bättringsvägen..ingen feber idag *wuhu*..

 

HAR NI NÅGRA TIPS PÅ HUR MAN KAN HÅLLA HUMÖRET UPPE, NÄR INTE VÅGEN VISAR DET MAN TYCKER ATT MAN FÖRTJÄNAR?????

 

 

Så här ser alltså min nya pulsklocka ut. Det är en Polar FT7. Dessvärre är jag fortfarande sjuk...feber å förkyld. Inte kul! Men men..det hindrar inte mig från att äta bra och längta tills jag ska få testa denna klocka under ett träningspass!! Tills vi ses igen...på återseende!