Lunchpromenad
Nu börjar snön äntligen försvinna! Promenader på lunchen är nu ett ständigt återkommande fenomen.
Det är skönt att ta sig lite egen tid mitt på dagen...försvinna från allt vad myndigheter heter.
Jag börjar bli riktigt trött på mitt jobb nu. Det är för mycket ansvar. För många barn. För många ungdomar. För mycket beslut som ska tas på allt för kort tid. Nu har jag dessutom fått reda på att jag ska skriva tre utredningar till...Jag har svårt att förstå hur jag ska hinna allt.
Men inget är omöjligt.
Längtar till våren. Längtar till sommaren. Längtar till min säng. Att få sova ut. Semester...ah!
Släktforskar
På återseende
Hälsocoach
Han är mycket snäll och jag ska försöka lyssna på alla råd han ger mig.
Det första var följande:
- Inget socker
- Inget vitt mjöl
- Så nära noll kolhydrater som möjligt (kvällsmat)
- Mättnadsgraden = nöjd
Tror att de första målen var relativt lätta. Sedan ska jag skriva upp allt jag äter. Inte så svårt det heller.
Utmaning "mentalträning"
Utmaningen: Mentalträning. (2 veckors utmaning)
Den här utmaningen är skriven till mig själv. Mycket saker jag själv måste jobba på. Du får naturligtvis vara med. Det vore jättekul om fler ville vara med. Den handlar inte så mycket om vikt. Det är också det som är tanken. Att fortsätta det positiva som vi förhoppningsvis lyckades med i förra utmaningen. Att fortsätta trenden. Nu ska jag bli mer lugn och harmonisk. Utmana rädslor. Inse att jag klarar det. Jag är stark. Våga utmana dig själv. Lär dig av utmaningen, bli mer positiv och nöjd med dig själv. Lär dig att älska dig själv så som du är. Det är en stor sak, jag vet. Men kanske är detta en bra början. Kanske kan detta leda till positiva vanor..som sedan blir en del av mitt, och ditt, liv? Kanske kan jag lära mig..om jag gör saker varje dag i två veckor. Kanske faller det sig naturligt på den tredje veckan?
Utmaningen är mycket enkel. Eller?
Allt du, som vill vara med, behöver göra är att följa nedanstående punkter.
1. Bli medlem på Starkare.nu
2. Väg dig inte på två veckor.
3. Välj ett träningsprogram för mentalträning på starkare.nu och genomför det enl instruktionerna
4. Ta dig tid att titta på dig själv i spegeln varje morgon, och SE dig själv, inte bara titta...
5 Utmana dig själv. -Vad tror du att du inte klarar av? Bevisa att du har fel. Gör det!
6. Bryt dina invanda mönster, prova något nytt. Vad som helst. Kanske nytt träningspass eller en ny maträtt. (4 nya saker, inte så mycket..det klarar du!)
7. Kasta något gammalt, något du vet att du ändå aldrig använder.
8. Ge en komplimang till någon, varje dag i två veckor. (hitta gärna olika personer att berömma)
9. Innan du somnar på kvällen: tänk på tre saker som du är tacksam över.
10. Skriv ner något positivt, varje dag.
11. Skriv ner några (förslagsvis 5) mål som du ska ha nått innan sista juni (kan handla om vad som helst; träning, mat, vikt, livet, städning, jobbet, vänner, rädslor osv osv)
12. Skriv ner HUR du ska nå målen.
13. Skriv ner VARFÖR du ska nå målen, varför det är viktigt ATT du klarar dem?
14. Skriv ner VARFÖR du kommer att klara denna utmaning?!
Lycka till!
Någon som är med?
Livsstilsförändrar-kvinnan
Det var ett emotionellt tungt samtal. Jag trodde att vi skulle prata i 15 minuter å sedan skulle det vara klart...men icke. Hon tog mig på allvar..och hon frågade massor av frågor ...och helt plötsligt störtgrät jag. Helt otroligt. Jag fattade inget förens det var "försent". Jag berättade om i princip allt. Mobbningen och hur de behandlade mig i skolan..vilket ledde till en ond cirkel där jag tröståt när jag kom hem för att döva smärtan..hur jag blev mer mobbad, började hetsäta och "gömma" mitt matintag för mina föräldrar osv osv.
Vad kom vi fram till? Jag ska vara ärlig och säga: inte speciellt mycket. Jag tror inte vi va överens om allt. I alla fall. Vi ska träffas igen om en månad. Hon kom fram till olika saker:
1. Jag är fixerad vid min vikt
2. Omedvetet så kopplar jag andras känslor för mig till min vikt
3. I och med att jag väger så mycket förtjänar jag inte att bli älskad av mig själv (eller andra)
4. Jag är stressad. Eller min kropp är stressad och håller kvar fettet.
Hm. Okej. Sedan hade hon vissa förslag på vad jag ska göra/fundera på tills nästa gång vi ses...
1. Sluta väga mig
2. Börja titta mig i spegel och "se mig själv" (vi kom fram till att jag undviker speglar)
3. Dra ner på styrketräningen och fokusera på promenader och vardagsmotion och kondition
4. Börja träna mentalstyrketräning
5. Utmana mig själv, jag kan mer än vad jag tror (ex. jag undviker sötsaker på jobbet, men klarar inte av att ha det hemma)
Utifrån ovannämnda tänkte jag dra igång en mentaltränings utmaning...!
Är ni med mig?
PCO
Jag började gråta.
Det känns som en lättnad också. Att veta att jag gör inget fel. Att min kropp bara behöver mer TID att fatta att jag ska gå ner i vikt. Hon har dock beställt flera prover för att undersöka om det kan vara något mer som spökar.
Hon var noga med att säga att detta inte innebär att jag aldrig kan få barn, bara att jag kanske behöver hjälp. Men att det viktigaste just nu var att jag fokuserar på vikten och inte är för hård mot mig själv för att det inte går snabbt. Det är bara så det är. Hennes rekommendation va lågkolhydratskost, promenader och försöka stressa mindre samt ha sjukvårdskontakt med den kvinna jag ska träffa senare i dag då.
Hon var väldigt noga med att påpeka att jag är ung och att en operation kanske vore något om det inte fungerar att gå ner i vikt själv. Hon ville att jag skulle tänka på det igen. Vi ska träffas igen om ett halvår och utvärdera hur det går.
Nu ska jag iväg till livsstils-sköterskan...
Sex?
(å jag fyller snart 25). Ja, det skiljer sig 10 år.
”365 Nights: A Memoir of Intimacy”.
http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article12733894.ab
Gå in på den länken.
Kanske vore detta något att ge bort? Kanske måste jag "öppna" en ny blogg då?
Antar att ni inte är den läskrets som vill läsa om sådant ;)
Några present-tips till någon som har allt och inte önskar sig något?
Känns som om man borde göra något i alla fall.
27. Detta klarar jag mig inte utan
27. Detta klarar jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att
"Detta klarar jag mig inte utan".
Rent praktiskt; bil (ta mig till och från jobbet), mobil (kontakt med mamma å pappa), pengar (måste köpa mat å betala hyran..tyvärr..å bensin..).
Emotionellt; kärlek, min fästman, mamma å pappa, nagelprylar...Internet.
Hm...
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att
Mellan 23:00-5:30. Sover jag på vardagar. Ungefär. På helger sover jag så länge jag kan.
Jag sover i en stoooor säng. Brevid min älskade sambo och tillika fästman. Jag sover alltid med höger arm/hand under huvudkudden och med höger foten utanför täcket. Helst väldigt nära kanten av sängen..fråga mig inte varför. Det är ett obotligt fenomen sedan barnsben. Ett av de första fotografierna som är tagna på mig är när jag ligger på ena kanten av vaggan..den ser farligt sne ut. ;)
25. saknas
TID
På fredag. Kl 13.00.
Spännande.
Nu ska jag fortsätta att jobba ;)
Man får INTE vara sjuk
Inte när man ska ha kontakt med sjukvården. Ringde ju förra veckan och bad om hjälp med övervikten. Det är ett stort steg för mig. Delvis för att jag är livrädd för sjukhus och deras dömmande blickar att jag låtit det gå så här långt...dels för att jag är rädd för att erkänna att jag misslyckats.
I alla fall ringde jag idag igen. Då den där "livsstilsförändrings"-människan skulle ringt mig förra veckan..men aldrig gjorde det. Usch. Det känns så förnedrande att jag känner att jag kanske ska skita i det och försöka själv..igen. Samtidigt vet jag ju att det inte går. Jag måste få hjälp.
I alla fall.
När sköterskan svara sa hon något i stil med "ja, just det..hon skulle ju ha ringt dig". Jo, men hon gjorde inte det. "neeehe?". "nej?" sa jag. *lång paus* "kan jag få prata med henne nu kanske?" frågade jag. "hon är ledig idag" informerade sköterskan. "okej?" sa jag. "just det" sa hon. (här någonstans tänker jag...FÖRSÖK samarbeta, kvinna! Hjälp mig då!) "vill du att hon ska ringa upp dig när hon kommer tillbaka?" (säger hon efter en lång paus), "ja,tack. kan jag få en tid den här gången?" frågar jag. "okej...hon kan ringa upp i morgon mellan 8-9, går det bra?" frågar hon. "det går bra, tack" svarade jag.
Asså man får inte ge upp. Det gäller att ligga på! Suck. Hur ska detta gå?
Fortsättning följer....
Vikten
Så.
I morse vägde jag mig. Gissa om jag blev chockad? Vågen visade 103 kg. : ( Senaste jag vägde mig var den 1 mars. Sedan dess har jag gått upp 1,0 kg. Helvete! Lite ledsen, lite deppig. Men fortfarande pepp. Jag vet inte riktigt vad som har hänt. Men idag vaknade jag på "rätt" sida.
Jag har även fått "hjälp" av en av "mina" barn/ungdomar. Jag hade ett underbart och bra samtal i dag med en ung kille, nyss fyllda 17 år. Hans uppväxtförhållanden, med fattigdom och människosmuggling och slavliknande förhållanden fick mitt hjärta att blöda. Min spontana reaktion var "jag vill adoptera honom". Jag är iofs "bara" (snart) 8 år äldre. Men i alla fall. Det blev som en väckarklocka för mig.
Jag har fortfarande ingen bra strategi. Tyvärr. Jag känner att jag borde ha det. Utan strategi, hur kan jag då veta hur jag ska ta mig till mitt mål?
Just nu sitter jag och funderar på om jag ska köpa mig ett gångband..samtidigt blir jag irriterad på mig själv och tänker "det är väl bara å pallra sig till gymmet" eller "gå ut!". Det är inte så lätt. Eller kul. Jag är rädd. Har stora komplex. Känner mig äcklig, ful och tjock när jag är på mitt gym. När jag promenerar ute har jag märkt på senaste tiden att jag får ont i knäna. Nu är det illa. Jag måste lära mig av mina misstag och gå vidare....
Utvärdering av Pepp-utmaning!!!!
Tid: Två veckor!
Utmaningen: att utföra någon form av fysisk aktivitet (minst 20 minuter) i varje dag i två veckor.
Vem har klarat utmaningen?
Hm...egentligen har jag klarat 13 dagar/14 dagar. Men eftersom själva tanken med denna utmaning var att vi skulle bli pepp! Så tycker jag att var och en får bedömma: Har jag klarat utmaningen?
Nej, jag klarade den inte. Men jag gjorde ett jäkla bra försök. Och det räcker för att jag ska vara stolt över mig själv. I ärlighetens namn så fick tanken på denna utmaning mig att göra något extra, även de dagar då jag egentligen inte ville eller kände att jag "orkade". Det blev iofs mest promenader, men va fasen..det är inte helt fel det heller..och utmaningen var att röra på sig och därmed känna mer rörelseglädje. Och det fungerade.
Angående själva "peppet", eller belöningen för att ni klarade utmaningen (om ni känner att ni gjorde det..HÖR AV ER!)...Så hoppas jag att ni hör av er och berättar! Själv ska jag ju leta upp en liten belöning till Bantarbritta! Hon i sin tur får kolla hur Hanna har skött sig..osv osv.
Vad tyckte ni? Hur har det gått? Orkar ni med en till utmaning? Dock inte denna vecka som kommer..men senare, kanske?
Promenad
Hur har det gått för er?
I morgon har det gått två veckor! Wuuuhuuu! Snart dags för utvärdering..!
Har spanat in era bloggar och det ser BRA ut ;)
Ses imorgon!
Sjukvårdskontakt
Jag berättade min historia och sa samtidigt att jag inte vill göra en operation.
MEN jag behöver hjälp.
De har någon form av livsstilscoach som ska kontakta mig idag eller nästa vecka.
Jag hoppas jag får hjälp..för jag behöver hjälp!
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att...
Har ingen favoritidrottare.
Btw. så är det lingonveckan nu (plus att blogg.se inte fungerade igår när jag skulle uppdatera). Har väldigt ont och försöker hålla mig "flytande" i alla fall. Hör av mig senare.
Uppdatering: dag 9 utmaningen
Lunchpromenad idag. Mycket trevligt. Kanske har jag någon bild jag kan visa er också..ska fixa sen när jag kommer hem!
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att...
Jag skulle vilja...hm...bergsklättra! Det vore coolt. Även om jag är höjdrädd. Men det skulle vara häftigt att utmana sina rädslor samt att känna att man inte är för tjock för att testa!
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att...
Min favoritfrukost är havregrynsgröt eller de nya keso-mellanmålen som finns att köpa.
Det är keso och torkad frukt/bär samt hackade nötter. MUMS!
Åh, så gott det är!
Uppdatering: dag 8 utmaningen
Även om vi inte var nära, så får det en att tänka. Eller i alla fall jag tänker. Blir chockad över att vissa av mina kollegor knappt "stannade upp" i vardagsstressen och skänkte vår kollega en tanke. Jag förstår det inte. Sen var det en som sa att man inte "kan hänga upp sig på sådant när man inte känner personen". Det fick mig att tänka på två saker.
Ett: Japan. Ta ett land som Japan...eller Kongo, eller Somalia..vilket som helst, jag känner ingen där. Men som medmänniska kan jag ändå tycka att det är förjävligt att ett land, ex Japan, drabbas av naturkatastrofer en efter en annan under så kort tid och som slår ut allt. Och som gör de överlevande oroliga för alla de tusentals som saknas. Plus att de inte har något tak över huvudet, knappt tillgång till mat och vatten. Eller ett annat exempel...Kongo! Kvinnorna i Kongo, för det är ändå i Kongo som kvinnor och barn drabbas mest av soldaters sjuka bild av världen. Där kvinnor och barn används som "minröjare" och där kvinnors sexualitet utnyttjas i kriget. Där kvinnor våldtas och tvingas föda de barn som blivit till i en våldtäkt, bara för att sedan få se sina barn slitas ifrån dem..för att bli uppfostrade i läger för barnsoldater. Hur kan man inte ha medkänsla för dem, som medmänniska?
Två: Livet är skört (stavas det så?). Jag tänker på det. Att vi är så sårbara. Att vi har så lite tid. Att vi ändå stressar på sådant. Vi har så lite tid att vi borde utnyttja den, till max. Istället stressar vi bort tiden, vi stressar så att vi inte har tid med det vi stressar över. Vi borde fokusera på det som är viktigt. Vi borde inte vara rädda för att ösa kärlek och beröm runt omkring oss. Med detta i tankarna tänker jag låta denna vecka inspireras av kärleken. Nu ska här spridas kärlek!
Mitt mål är att varje dag i veckan...Sprida lite kärlek genom att göra/säga något som kan sprida lite värme för någon...!! (haka gärna på)
________________________________________________________________________________
Dagens träning: kettlebells och styrka. PUH! Jag älsk-hatar kettlebells. Så jobbigt! Men det är ärligt att det känns efteråt i alla fall. Då vet jag att jag varit duktig, så att säga ;)
Dagens "looove": har gett min mor och far en kärleksförklaring som heter duga. De blev lite smått överraskade, men uppskattade det mycket!
Dagens tacksamhet: tack universum, för att jag fick en dag till!
Uppdatering: dag 7 utmaningen
Hur går det för er????
Själv så blev det ytterligare en promenad idag. I morgon ska jag träna på "riktigt".
Underbart.
Hm.
Längtar dock efter mera "riktig" träning. Men det blir nästa vecka, lovar.
Denna vecka har jag i alla fall rört mig varje dag. Mycket stolt.
Skönt.
Är lite less dock. Är frustrerad över att sockersuget har kommit tillbaka. Känner mig hjälplös och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Hur jag ska förhålla mig till mat. Vill mest krypa ner under täcket och gråta. Jag önskar jag kunde vara mer pepp och vara mer inspirerande för er att läsa. Men jag kan inte. Så less på allt just nu.
Uppdatering: dag 5 utmaningen
Mycket skönt. Här uppe har det snöat hela natten.
Jag är ledig från jobbet idag. Mycket skönt.
Återkommer i morgon. Nu är det på spåret som gäller!
Uppdatering: dag 4 utmaningen
Men jag kommer dit. Igår blev det ju promenader. Tror det kommer bli så resten av veckan också då svärmor är här...
Mår riktigt dåligt nu. Har ångest över att jag tänker så mycket på mat. Har egentligen inget sug. Mest att allt jag tänker på har med mat eller onyttigheter att göra. Det låter säkert psyko, men jag VILL ha en hetsätningsperiod och bara släppa kontrollen och vräka i mig det jag vill. Utan att tänka på konsekvenserna.
Men jag antar att min hjärna är lite mer mogen nu. Jag kan inte. Igår var vi på café. Jag tog en chailatte och TITTADE på när svärmor å fästman åt bakelser å kakor. De tyckte synd om mig. Själv kunde jag bara tänka på hur fet jag är och oatraktiv och ful och sugen. SUCK. Jag är nere i en dipp, som ni märker. Det jobbiga är att jag vill ha resultat. Veta att det går åt rätt håll. Men icke! Det är svårt att motivera sig när det inte händer något med mått eller vikt. Kanske vore det bättre om jag sket i allt, låter vikten fortsätta uppåt å försöka fokusera på hjärnan istället?
Jag vet inte.
_______________________________________
Vad har hänt sedan sist?
Tack för all uppmuntran!
Vårt data- och telefonsystem låg nere hela dagen på jobbet.
Vilket resulterade i 3x20 minuters promenader.
Mycket bra på sitt sätt. Alltid något eller hur? ;)
Blir så glad av era kommentarer. Känns så skönt att veta att jag inte är ensam!
Uppdatering: dag 3 utmaningen
Idag har det blivit promenad igen ;)
Återkommer i morgon.
Uppdatering: dag 2 utmaningen
Utmaningen är att göra någon form av fysisk aktivitet varje dag i två veckor.
Vad räknas som fysisk aktivitet?
Någon form av aktivitet som håller på i mer än 20 minuter.
DAG 2
Den här utmaningen är främst mellan dig själv och ditt samvete.
Tanken är att vi alla efter 14 dagar ska känna oss mer "pepp" än vi va innan ;)
Jag har hittills inte hunnit med någon aktivitet. Dock är bara kl 9.56 och jag har rast på jobbet.
Vi har sen lunch då jag ska upp till arbetsutskottet med mina ärenden idag. Så jag återkommer senare med en uppdatering om dagens motion/fysiska aktivitet.
Hur är det med er? Jag känner mig redan såååå pepp! Nu jäklar!
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att...
Jadu. Det måste jag påminna mig själv om ibland. För att jag inte vill gå upp mer i vikt än jag väger nu.
Plus att jag vill känna att jag har en vältränad kropp. AH! Lycka!
Uppdatering: dag 1 utmaningen
Vad räknas som fysisk aktivitet?
Någon form av aktivitet som håller på i mer än 20 minuter.
DAG 1
I dag utnyttjade jag det underbara vädret och tog en promenad på lunchen!
Så underbart!
Det blev dock den enda motion som jag utfört idag.
Svärmor är här denna vecka. Så jag tror inte att det blir så mycket mer motion än promenader.
Men det är inte fy skam det heller.
Spana in detta träd.
Såg det när jag var på promenad i helgen.
Det hänger ett par fotbollsskor i trädet också.
Hehe.
20. Det här åt jag idag
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att…
Spännande, va?
Frukost: 2 kokta ägg, en mugg te med mjölk
Mellis: 2 babybell-ostar
Lunch: två bitar kassler, gratängaktigt med chili- och gräddsås, lök, tomat och massor av ost!
Btw IDAG BÖRJAR UTMANINGEN!! Vad gör ni för fysisk aktivitet i dag? (och hur länge?)
Dagens träning
I övrigt har jag spenderat dagen med att lösa korsord, fixa naglarna och ...tja..inte så mycket mera. Mycket skön söndag med andra ord. Maten har fungerat sisådär. Både glas och naturgodis har slunkit ner i magen. Riktigt dåligt. Men det gör inget. Inget jag deppar för. Nya tag direkt bara. Å så är det utmaningsdax i morgon. TVÅ veckor. För hoppningsvis fulla med pepp!!! Hejja oss!
Jag älskar att hitta nya sätt att "unna" mig saker..istället för mat. Så. Jag ropade in nageltippar via tradera. Förmodligen en hel livstidsförbrukning. Men ändå. Det är liksom vardagslyx. PLUS att jag älskar att fixa mina naglar själv, plus att det är billigare än att göra det på salong.
Nej, nu måste jag gå. Ska umgås med svärmor å min älskade sambo.
På återseende.
Pepp-utmaning!
Bantarbritta
Hanna
Emsut
Emma
Barbro
Jelly
Okej. Första utmaningen: två veckor.
Några fler som ska vara med?
Utmaningen är liten. Men förhoppningsvis en bra start för att det ska bli lite pepp.
Utmaningen är att göra någon form av fysisk aktivitet varje dag i två veckor.
Vad räknas som fysisk aktivitet?
Någon form av aktivitet som håller på i mer än 20 minuter.
Kom ihåg! Detta är första (i raden av förhoppningsvis många att komma) utmaningen!
Syftet är att få tillbaka pepp-känslan och att hålla igång.
Hur håller vi koll på varandra?
Jo, för att det ska räknas så måste vi redovisa aktiviteten på bloggen.
Sen tänker jag mig att vi får lita på varandra och vårat samvete. Huvudsaken är att vi ska peppa varandra och sig själv!!
När ska vi börja utmaningen då? Tja...vad sägs om på måndag?
Steg/träning
Gårdagens träning: 30 minuter styrka med kettlebells och hantlar
_______________________________________________________________________
DILEMMA!! -VAD GÖRA?
Jag har säkert sagt att jag jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett jobb jag älskar. Det är dock ett vikariat. Ett vikariat som går ut i slutet på sommaren. Min fästman har börjat fundera på att sluta med sitt jobb. Han har helt enkelt tröttnat och känner att han vill komma vidare i livet. Problemet är att det inte finns så många jobb här uppe i landet som riktar sig mot hans kompetens. Vilket är okej. Det är bara å flytta ner (igen). Det gör mig inget egentligen. Jag har vart inställd på det ett tag nu. Problemet för min del är att det inte finns så många i södra sverige som skulle anställa en sådan ung person som jag med inte allt för lång erfarenhet. Trist. Här uppe är det stor konkurens om ALLA socionomjobb som finns. Jag vill helst jobba med ensamkommande, jag älskar det och tycker att det är riktigt intressant. Så..med detta i bakhuvudet såg jag på arbetsförmedlingens hemsida att det fanns SAMMA jobb som jag har nu fast i södra delarna av sverige. TYVÄRR tillsättning snarast. Jag skrev till ansvarig chef och frågade en massa saker samt sa att jag har jobb tom sommaren. Han blev intresserad av mig och bad mig söka tjänsten.
Sagt och gjort. Jag sökte. I fredags ringde han och frågade om det fanns möjlighet för mig att (om jag får jobbet) börja jobba den 1 juli istället? Jag vet inte sa jag, vi är uppe i en omorganisation just nu och det är lite stökigt, men jag ska fråga. I dag fick jag svar av min chef att jag kan utnyttja min semester och därmed sluta den 1 augusti, men som det ser ut nu kunde han inte se att jag kunde sluta tidigare...men han skulle undersöka det vidare (sa han med inte allt för övertygande röst). Varpå jag är ärlig och skriver till den andra kommunen (där jag hoppas få jobb) och berättar vad jag fått reda på. Han säger "Den 1/7 är nog tyvärr vår smärtgräns. Jag ska ta upp det i vår ledningsgrupp (idag 3/3 kl 13:00)men jag har svårt att tro att vi kan hantera vår uppgift längre än till 30/6. Även om den anställde handläggare kan börja den 1/7 så är ju detta långt ifrån optimalt. "
Vad ska jag göra? Ska jag gå på intervjun i alla fall...eller vad?
Hittade detta på SSR:s hemsida:
Fråga: Jag har ett tidsbegränsat vikariat och har nu hittat ett annat arbete. Kan jag säga upp mig?
Tidsbegränsade anställningar är normalt sett inte uppsägningsbara. Du måste komma överens med din arbetsgivare om du ska få lämna anställningen i förtid. Vissa kollektivavtal på privat sektor har en avtalad uppsägningsmöjlighet för tidsbegränsade anställningar. Ta reda på vilket kollektivavtal du har och vad det anger.
Ibland kan det finnas en uppsägningsmöjlighet genom att det i anställningsavtalet skrivits in att anställningen gäller ”dock längst till och med”. (http://www.akademssr.se/anstallningsvillkor-rattigheter)
Visste ni detta eller? Det var helt nytt för mig. Jag trodde att alla kunde säga upp sig...va f*n liksom?!
19. Hälsa för mig
20. Det här åt jag idag
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att…
Hälsa för mig är att känna mig tillfreds. Kroppsligt. Mentalt. Fysiskt och psykiskt. Känna ett slags välmående.
Förstår ni? Eller snurrar jag runt för mycket.
Stegräkning
Å sen så har jag gjort 40 minuter på trappmaskinen. SÅ jäkla jobbigt. Men nu är det gjort. Bra! Skönt. Hejja mig!
En dag närmare i mitt månads-mål att motionera varje dag i hela mars ;)
På återseende!
Pepp-hjälp. HJÄÄÄÄÄÄÄLP! *panik*
Jag har gått upp i vikt. Så jäkla pinsamt, fattar inte vad det är för fel på mig. Jag blir så ledsen att jag håller på å grina ihjäl mig. Först (när jag vägde mig i morse) var min tanke att mörka detta. "prata inte om vikt på bloggen, så vet ingen"! Sen tänkte jag. Va fan? Jag tänker inte ljuga. Det här är jag, take it or leave it! Jag är pinsam, jag vet. Jag misslyckas totalt med min viktkamp, jag vet. Jag behöver något drastiskt. Jag vet. Problemet är att motivationen är delad. På ett sätt vill jag verkligen gå ner i vikt. Samtidigt är jag så fasligt trött. Trött på att försöka och inte få de resultat jag vill. Men nu är det en ny månad. Ny månad, nya tag. Så här är det: jag har inget val. Jag kan inte fortsätta att vara så här stor. Det går inte. Jag mår inte bra psykiskt. Det tär på mig att inte kunna köpa kläder längre. Jag är sjukt fet och det kommer att leda till följdsjukdomar, och det snart. Jag måste skärpa mig, jag har inget val! Jag presenterar därför (med mycket skam i kroppen):
MIN NYA STARTVIKT: 102 kg
Kan vi inte göra något drastiskt tillsammans? Så att vi ALLA bli lite mera pepp? Kan vi inte ha en bloggtävling, med varandra..där vi utmanar varandra å sedan i slutet på veckan eller månaden (om vi har uppnått målet)så köper vi en varsin belöning och skickar till den andra (förslagsvis personen "under" dig själv på en lista?).
Inte nödvändigtvis något dyrt eller stort, men som pepp? Kanske kan det tillochmed vara något begagnat, men ändå snyggt å härligt?
Mitt förhållningssätt till min nuvarande vikt:
Den ska bort! Så är det bara, inga flera ursäkter.
Mars-månad 2011. Det är min månad.
Fysisk motion i någon form varje dag.
Stegräknare på, varje dag.
Redovisas, varje dag. Även om det är pinsamt. Även om jag känner att det var ett "misslyckande".
Okej?
Okej! Nu kör jag. Jag har fortfarande lite tid kvar på min lunch. Ska ut och samla kraft och lite fler steg på stegräknaren! Nu gäller det. Samla, samla och samla!
