MiniZillen

I dag har jag gjort misstaget att äta godis. Naturgodis visserligen, men ändå! Det är inte bra. Jag föll för frestelsen....det gjorde jag. Delvis på grund av att det är lingonveckan men delvis för att något inom mig sa att det var "okej, att ta lite". Det är inte okej, det borde jag veta.

Min kropp accepterar inte "lite". Det blev ingen hetsätning i alla fall. Det resulterade i en mage som gjorde allt för att jag skulle må dåligt. Nu har jag magknip...så ont, så ont. Tror att jag kommer å sprängas. Men det struntar min mage i just nu i alla fall. Hm.

För övrigt så har jag å sambon sällskap här uppe i vår lägenhet. Numera så inhyser vi lite släktingar också. Mamma, pappa, mormor och morfar. Alla under samma tak. Många viljor. Många åsikter om vad som är "bra" mat. Fascinerande det där med att tjockisar vet så mycket....om mat...vi vet så mycket, ändå är vi större än smalisarna...

Fascinerande!

På återseende. Skriver mer i morgon kväll ;)

Efter en heldag på jobbet så tycker jag att jag är värd lite mental avkoppling. Och vad är då bättre än en överdrivet glad film? Jag vet inte ;) Så det blev musikal! Nu sitter jag ensam hemma i soffan och tittar på musikal..och njuter....

http://www.noweightgain.com >Anna<
gav mig tipset att lyssna på ljudbok när jag pendlar. Någon som har en över?
Tack Anna!

Just nu, som ni säkert har märkt så försöker jag byta fokus...från att vara deppig över att jag inte får så många minus på vågen till att fokusera på att stå kvar och hålla mig i schak när det gäller mat och även motion. Det går helt okej. Det går faktiskt kanon, tycker jag själv, med maten. Mindre bra med motionen sedan jag började jobba förra veckan, men det blir bättre. Måste bara lyckas planera det bättre.

När det gäller maten så har jag nu en ny plan, vilken är följande;
- Anlita en kostrådgivare i tio veckor
- för att tvingas ha någon att rapportera till och någon som kan kolla upp vad jag bör ändra osv
- Göra matlådor i god tid innan jobbet
- Planera veckoinhandlingar, så att det inte blir spontanhandlingar och en massa onödigt följer med i kassen hem
- Äta mat jag MÅR BRA av (mao undvika socker och kolhydrater, äter dock bär och frukt men inte mycket)

Vad tror ni om den planen? Ska väl fungera att upprätthålla denna tills årsskiftet? Tänkte att jag skulle ha det som mål, när det gäller maten...och naturligtvis ska jag inte heller hetsäta. Har ju lyckats så bra detta år. Nästan inte någon hetsätning alls...Duktiga mig! *klappar mig själv på axeln* Ibland måste man få berömma sig själv, jag tror att själen mår mycket bättre då. Positivt tänkande! Det kan nog förlänga ett liv väldans mycket!

En bild på min älskling, tänker på honom...*saknar*

Jag pendlar 18 mil om dagen. Det tär på mig. Har ännu inte lärt mig att hantera detta. Men jag försöker. Saknar att ha en vovve att komma

Här hemma är det storm ute. Det låter i alla fall så.
Jag har börjat att skriva matdagbok, för att återigen börja få bättre koll på maten. På måndag ska jag lämna in detta till min kostrådgivare..så får vi se vad domen blir sen.

På återseende.

Jag vet att jag klagar. Antingen så klagar jag över att jag inte har ett jobb...eller så klagar jag över att jag har ett jobb..och inte har något att göra på jobbet. Introduktion på jobb är bra, men ack så långsam och gu va man känner sig värdelös.

Ärligt talat så förstår jag inte hur man kan pendla...ha jobb och samtidigt lyckas med mat och motion. Jag förstår inte!

Idag känner jag mig värdelös. Varför? För att jag ALDRIG lyckas med denna förbannade viktkamp. Jag blir så less på allt att jag bara vill gråta.

Varför ska det vara en sådan kamp? 53 dagar och jag har inte gått ner ett kilo. Jag tränar. Jag äter bra. Men min kropp stretar emot. Varför?


Varför?

52 dagar utan hetsätning.

Bra. Mycket bra. Inte ett kilo lättare, men inte heller ett kilo tyngre. Mycket bra det också.
Idag har jag tagit det lugnt. Inte gjort något alls egentligen. Gjorde ett försök att göra oopsiies, eller hur det stavas..men det gick SKITdåligt. Vet inte riktigt vad jag gjorde för fel. Men i alla fall.

I övrigt rullar livet på.
I dag har jag slösurfat på facebook en hel del. Vilket fick mig att inse flera saker.
Ett: Jag är inte längre tonåring, börjar bli vuxen (ifall någon inte förstått det)
Två: Många i min ålder börja gifta sig och skaffa barn, vilket har resulterat i min egna lilla privata längtan efter barn
Tre: Jag borde hitta på något vettigt att göra på min fritid...

Btw. Har jag berättat att jag håller på å gör en bäbisfilt till min mammas kollega som snart ska få barn? Jag skämtade med mor min och sa något i stil med "är du säker på att det inte blir tvillingar, då?". I dag berättade mamma att hennes kollega mycket riktigt väntar tvillingar. Dubbel glädje. Mao dags att börja med en ny bäbisfilt! ;)

JUST DET!
Jag har kontaktat en kostrådgivare, när det gäller LCHF. Någon som själv gått ner cirka 30-40 kg. Någon som har erfarenheter av att vara där jag är i dag. I alla fall så ser jag fram emot att få hjälp!

Lax! Det är vad vi ska äta ikväll. Mumma!

Idag fick jag åka hyrbil till jobbet! Lite märkligt att köra en annan bil...men det va kul. Många på jobbet som kommenterar att jag faktiskt pendlar med bil...18 mil varje dag. Men det är inte som om jag har något val. Det går TVÅ bussar...en på morgonen och en på kvällen kl 18.20. Jag slutar jobba kl 16.30. Drygt.

I alla fall. När jag kom hem...eller till macken där jag hyrt bilen...så bestämde jag mig för att gå hem..det är visserligen kallt, men jag tänkte ta en varm dusch när jag väl kom hem sen. Riktigt uppfriskande med en promenad när man har suttit inne nästan hela dagen. Det måste jag göra flera gånger! ;)

Uä. Jag är helt slut efter denna vecka. Nu är det bara en dag kvar. Känns som om min hjärna har fullproppats med ny info. Det är ju iofs sant också. Ska sova i helgen..och simma!! :D

Tack för kommentarerna! *kram*

Det blev faktiskt så att jag tränade efter jobbet igår. För första gången på flera år så simmade jag! Jättemysigt! Sambon följde med också. Riktigt lyigt bad de har i Örnsköldsvik. Aldrig vart med om liknande, jag i alla fall.

Idag kom jag hem från jobbet runt 19-tiden...suck. Det tär på en att pendla..å då har jag nyss börjat. Å snön har inte kommit än.

Ärligt talat vet jag inte vad jag ska skriva för något i denna blogg...det är tydligen en liten skara som varje dag följer min blogg..men de kommenterar inte.. trist :(

Idag var första dagen på jobbet. Mycket nervöst, men det gick bra. Så klart! Alla var riktigt vänliga.
Jag fick sluta en halvtimme tidigare. När jag väl kom hem, en timme senare...så åkte jag och sambon till gymmet där vi efter många om och men skrev ett avtal på ett år. Gym och simkort tillsammans. Hade ambitionen att träna efter jobbet, men var helt slut i huvudet och jag bangade och sa till sambon att jag hellre åkte hem för att äta...

Så gick det med det. Jag tar nya tag i morgon och har då ambitionen att simma efter jobbet. ;)

Allt bra med er?

Allt är bra med mig :D I dag har jag och sambon varit runt i trakterna och kollat i småbyarna här...kanske blir en flytt om ett år eller så? Vem vet?

Det blev tyvärr inget gym idag heller. Jag hoppas dock att jag får jobba lite kortare dag i morgon, så att jag hinner dit innan de stänger. Ska börja jobbet imorgon. Första dagen. Ska pendla, tar cirka en timme. Hm.
Vore perfekt om jag kunde träna lite efter jobbet varje dag.

 

Inget är så bra för en lite förkyld MiniZill som att shoppa loss lite.

Slösa lite pengar. Låssas för dagen att det inte finns andra problem i världen än vilken affär som är nästa!

Jag och sambon har i dag varit i Umeå hela dagen. Det var riktigt kul.

Vi hittade inte alls, så vi har gått och gått och gått.

Jag har köpt nya vinterskor, som enligt försäljaren ska "klara minus 40 grader".

Jag tittade på min sambo och tänkte något i stil med " 40 grader! Den detaljen glömde du berätta när du frågade om vi kunde flytta norröver!"

Jag har också köpt lite nya kläder på Indiska. Kändes lite jobbigt, så som det alltid gör när jag provar kläder.

Blev i alla fall överlycklig när jag kunde komma i en tunika i M.

Sambon tyckte den var fin på, men den va grå..och jag kännde mig grå när jag hade den på mig.

Så det blev inget av den.

Har inte tränat något speciellt idag men maten har fungerat utmärkt.

På stan köpte jag en smoothie av vetegräs(?!).

Någon som testat det? Det va en intressant smak. Ny. Hyffsad. God.

 

Nej, nu är det filmkväll som gäller!

Ta hand om er! KRAAAM

 

Btw fotot är taget i Köpenhamn -09.

Nu har jag börjat träna igen.

40 minuter på crosstrainern. Härligt. Jag börjar känna mig mer frisk. Fortfarande lite "off" men tillräckligt pigg för att träna, vilket jag upptäckte att jag också saknat. Tänka sig! Vem kunde tro att den dagen skulle komma? Sakna att träna? Men det är ju bra, på sitt sätt. Betyder att träningen är en större del av mitt liv i dag än det var för exempelvis ett år sedan.

Hur går det för er alla därute med maten?

För egen del så ska jag ÅTERIGEN ta en hel vecka utan SOCKER, i alla former.
Tror det kan behövas. Som en liten kickstart...

I morgon ska jag åka till storstan Umeå och shoppa loss..

På återseende!

Just nu ligger jag under en filt...på golvet..på min yogamatta.

Brevid mig står en vattenflaska på en liter samt en stor mugg te.

Jag testar ett nytt te. Chaite, med ingefära i. Ska tydligen vara uppiggande om man är lite krasslig.

Så nu testar jag och hoppas att morgondagen blir lite piggare så att säga.

Igår var jag på OnOff och köpte en ny sladd till min digitalkamera.

Detta betyder att jag numera ska försöka vara duktigare på att fotografera vardagen.

Kan du tänka dig? Har du hört mig säga det förut?

Hehehe.

Håll tummarna.

Nu ska jag återvända till mitt bloggläsande.

På återseende!

Det snöar!!! Wuhu!
Hoppas det stannar på marken ett tag också! Kul!

Dock är jag fortfarande lite halvsjuk..men blir bättre och bättre!

Ses!

Fortfarande inte på topp.

Men det gör inget. Tar en liten minipaus från träningen. Och i stället så skämmer jag bort mig själv med en SPA-dag. Bubbelbad och ansiktsmask och annat mys.

 

Inte nog med det! Så har jag ätit världens godaste mellanmål idag. Vad? Stekta kantareller, purjolök och ägg! Allt i en liten omelett! Mums! Så gott! Alla borde testa!

Sjuk :(

Eller nere. Jag vet inte. Känns som om någon har slagit ner mig. Är sååå öm i hela kroppen. Så svag.
Kanske är det all spänning som släpper. All spänning som jag kännt för att jag varit arbetslös.

Tack för era söta kommentarer! Det värmer!

Jag fick jobbet! Det jag var på arbetsintervju i torsdags! Wuhu!
Jag fick visserligen gå ner 800 kr i lön, men ändå! Jag har ett jobb! :D

Wuhuuuu!!

Jag bara älskar detta inlägg. Så mycket att jag säger att alla som läser MITT inlägg måste läsa detta! Phatgirl

Jag håller verkligen med henne i det hon skriver. Det är samma för mig. Jag gillar numera min kropp mer än när jag vägde mindre. Det är konstigt på något sätt. Men jag antar att det har med annat i mitt liv å göra också. Att jag numera verkligen känner mig älskad. Att jag med min fästman kan vara mig själv, inte som i tidigare förhållanden då jag var tvungen att försaka mig själv i vissa saker eller spela att jag gillade vissa saker. Med min älskade sambo kan jag vara mig själv...kan vara ärlig. Det känns så befriande. Så skönt. Jag försöker inte gå ner i vikt pga honom, utan för att jag själv vill. Han har berättat att om vi träffades på krogen för tre år sedan, så hade vi förmodligen inte blivit ett par. Han har sagt, även om det gjorde ont att höra, att det inte är mitt utseende som får han att bli knäsvag.

Jag vet att jag inte är vacker på utsidan. Eller så som man "ska" eller "bör" se ut. Jag vet det. Men det gör inget. Jag är lycklig. Jag är glad. På något märkligt sätt är jag glad. Jag är vacker på insidan. Jag tar tag i mina "problem". Jag har lärt mig att älska mig själv. Jag har lärt mig att ta tag i alla år av mobbning och gå till grunden med varför jag har så dålig självkänsla...Men jag älskar mig själv!

Så härligt det är att kunna säga det! "Jag älskar mig själv"! Nu ska jag belöna mig själv med lite träning. Återigen med mage och rygg som fokus.

Ja, då var jag tillbaka då.
Har nyss tränat. Ett träningspass som var mest fokuserat på mage. Kommer ha sååå ont i morgon. Men det är bra. Det betyder att det händer något ;)

Btw. Igår var jag ju på arbetsintervju. Jag tror det gick bra. De kommer att höra av sig i början på nästa vecka. Håll tummarna!

Har också kommit en bit på väg i utmaningen. Nedan ser ni hur det gått med grundutmaningen, så att säga.

33/150 km ska avverkas på frivilligt sätt.

7/30 träningspass ska avklaras.

32/60 min i plankan.

350/500 armhävningar, på knä eller tå.

17,5/20 min jägarvila. 

0/4 intervallpass.

2/6 stretchpass/avslappningspass/yogapass/meditation per vecka.

Idag jobbar sambon sent, slutar 4.00. Det har varit strul på hans resturang de senaste helgerna, då gäster som har varit berusade både hotat och kastat mat på personalen! Det är ett gäng ungdomar...vilka för övrigt är polisanmälda. Han måste i alla fall jobba, då en del i personalen inte vill jobba om han inte är där. Vilket jag kan förstå på sätt och vis, kanske känns lite tryggare om chefen är där...hm..
Jaja. Det gör i alla fall att jag får lite ensam-tid. Lite MIG-tid. Vilket är skönt ibland.

Kvällen ska jag spendera med bra film, lite virkning samt en stor hallon och mango- smoothie.  Lyx! Naturligtvis så kommer det också att vara massor av tända ljus också... ;)

Nu är jag äntligen hemma i Norrland. Efter tillfälligt besök i södra delarna av vårat vackra land...älskar när det just håller på å bli höst!

Imorgon är det jobbcoaching och arbetsintervju som gäller. Ska också träna lite mer då. Hör av mig då ;)

Nu är jag hemma hos mamma å pappa. Med sambon. Det är med blandade känslor jag kommer hem till staden där jag växte upp i. Det är riktigt kul att återse båda mamma å pappa, samtidigt...är det med mycket ångest jag kommer hem. Av någon märklig anledning så kommer alltid gamla minnen upp när jag är här...
Dåliga minnen om skolan och när jag var svårt mobbad och allmänt olycklig. Samtidigt tänker jag på att jag samtidigt var mycket lycklig. Lycklig över att ha föräldrar som faktiskt brydde sig om mig och fortfarande bryr sig.
När jag var på praktik på socialtjänsten, i staden där jag är uppväxt, kom jag i kontakt med en gammal klasskompis..eller skolkompis. Vi var lika gamla, lika tjocka och lika ensamma. Vi umgicks ibland. Vi var båda mobbade...en stor skillnad mellan oss var att mina föräldrar faktiskt brydde sig om mig, även om jag själv inte lät dem veta allt som hände i skolan. Men i alla fall. Hennes föräldrar brydde sig knappt, när hon sa att allt var bra i skolan och sedan låste in sig på rummet och grät antog dem att allt var bra med henne. Att allt var bra i skolan.

Sen.

Flera år senare, när jag var på praktiken på socialtjänsten. Såg jag hennes namn i en akt. Av nyfikenhet frågade jag min handledare varför hon hade henne som klient (min handledare hade mest missbruksfall). Det visade sig att min gamla vän blivit våldtagen och ibland sålde sex för droger. Hon rymde från behandlingshem efter behandlingshem. Jag vet inte vad som hände med henne sen. När jag slutade min praktik så hade hon äntligen stannat på ett behandlingshem längre än två veckor.

Sådant får mig att vara väldigt tacksam. Tacksam över att jag "bara" dras med övervikt och ätstörning till följd av mobbningen. Jag hade i alla fall stöttning hemifrån. Mina föräldrar gjorde så gott de kunde, med tanke på den lilla information de fick av mig. Jag var inte alls ärlig mot dem, jag berättade inte alltid vad som hänt i skolan, va andra elever sa och gjorde...jag berättade en liten bråkdel, om ens det.. Men jag hade i alla fall föräldrar som engagerade sig och som intresserade sig för det jag var intresserad av...

Som sagt, det är med delade känslor jag är här.

Idag ska jag och sambon åka neråt i landet. Närmare bestämt till mina föräldrar.

Med andra ord blir det mycket tid i bilen. Ca sju-åtta timmar skulle jag tro.

Jag har dock inte glömt utmaningen. Och även om jag åker iväg några dagar...vi ska också hälsa på sambons mamma. Så tar jag med mig utmaningen, så att säga. Det förmodligen inga regelrätta träningspass, men ska ändock försöka att bocka av en del av de andra grejerna som man ska klarat av på utmaningen... Så här ligger jag till idag...

17/150 km ska avverkas på frivilligt sätt.

6/30 träningspass ska avklaras.

24/60 min i plankan.

260/500 armhävningar, på knä eller tå.

12,5/20 min jägarvila.

0/4 intervallpass.

1/6 stretchpass/avslappningspass/yogapass/meditation per vecka.