Imponerad

Just nu sitter jag och egentligen...gör ingenting...då och då får jag ett ryck och gör lite armhävningar, annars -inte så mycket.


Är väldigt imponerad hur "vanligt" folk får vardagen att gå ihop. När VILAR människor? Hur hinner det med i vardagen? Inte för att jag själv har så mycket att göra..egentligen. Just nu är det pendling fram och tillbaka till jobbet, vilket tar runt 1,5 timme om dagen. Sedan jobb på det. Sedan träna, hunden, sambon, laga mat/städa. Och sedan på helgerna försöka komma ikapp med skolan...

Jag tänker nu på er alla där ute som också..ovanpå detta jag har, även har barn! Barn och ett stort socialt liv. Barn som ska skjutsas fram och tillbaka till träning och kompisar, samtidigt som man ska ha tid för sig själv. Jag är så jäkla imponerad! Hur klarar dessa människor att hinna med att träna och äta rätt?!

På senaste tiden har jag lagt märke till att mindre och mindre tid ägnas åt att tänka på min vikt och mitt sjuka förhållningssätt till mat. Detta är ioförsig BRA, men å andra sidan har jag också insett att jag har låtit större delen av mitt liv kretsa kring mat...vad ska jag nu göra när jag inte tänker på mat? Det kanske låter larvigt för er som aldrig varit i denna situation..för er som har liknande bloggar, ni kanske känner igen er? Jag känner mig faktiskt lite ensam utan min fixering. Sorgligt, jag vet. Faktum är att, som min sambo påpekade igår, jag inte har pratat om mat/sug eller vikt på hela veckan. Ett enormt framsteg, måste jag erkänna stolt. Samtidigt som jag nu tänker; "vad händer sen?", "hur ska jag ta mig vidare?".

Ytterligare en sak som jag har gjort denna vecka är att, ännu en gång, glömma att väga mig! I morse kom jag på att jag inte har vägt mig denna vecka...och tänkte genast att "jag väger mig idag istället". FAST, sedan ändrade jag mig. Det infann sig ett slags lugn inombords och jag kände "nej, jag tänker inte väga mig den här vecka". Varför, kanske många undrar... För min del handlar det mycket om kontroll. Jag vet att jag förmodligen inte har gått ner så mycket i vikt, samtidigt har jag kännt mer effekt av viktnedgången under veckans träning med min PT. Speciellt i backträningen, där knäna har kännts förvånansvärt mer okej än första gången jag körde backträning med min PT. Förut har jag varit väldigt bitter och ledsen över att jag inte lyckas gå ner i vikt när jag nu ägnar så mycket tid till att försöka just gå ner i vikt. Ändå är jag stolt. Jag har hittills gått ner 6,8 kg sedan jag började träna med min PT. Jag mår mycket bättre och jag har ett sundare förhållningssätt till mat. Framför allt annat så känner jag mig lyckligare. Jag börjar få en mentalbalans..väldigt skönt!


-Over and out-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Totalt antal besökare:
Besökare idag:
RSS 2.0